Påverkansplattform för ökat inflytande på H2020 – Förnybar energi till havs

Plattformens syfte är att positionera sig och agera i de europeiska sammanhang som gynnar svenska satsningsområden i H2020 arbetsprogram och utlysningar. Vidare att utveckla ett långsiktigt samarbete bland svenska intressenter som kan utgöra basen såväl för att sprida kunskap om EUs finansieringssystem inom R&D som rekrytering av nya och fler organisationer till EUs relevanta organ. Syftet är också att resultatet från påverkansplattformens arbete skall mobilisera fler deltagare i H2020.

Utifrån de diskussioner som varit med intressenter inom de nu aktuella segmenten så kommer påverkansarbetet inledningsvis att fokusera på att följande prioriteringar finns som insatsområden i H2020 nästa arbetsprogram:

Test- och Demonstrationsanläggningar
För att skapa innovativa miljöer och komplettera övriga siter i Europa behöver Sverige verka för att stöd till testcentra inkluderas i H2020 parallellt med att svenska testsiter blir del i det europeiska nätverket.

Jämförelsemodeller LCOE
Stöd för jämförelsemodeller bör införas som bedömer prestanda etc. Inom havsenergisektorn utvecklas många teknologier parallellt och möjlighet till kvalitetssäkrade bedömningsmodeller för såväl offentliga medel som privata investeringar kan driva på utvecklingen och korta ”time to market”. Detta skulle gynna svenska företag med hög teknisk kompetens och kvalitetssäkrade produkter och koncept.

Innanhavsteknik för vindel
Begreppet innanhavsteknik innefattar i detta sammanhang flera olika discipliner med det gemensamt att de fokuserar på nya kostnadseffektiva och säkra lösningar för vindkraft i innanhavsmiljö, i vårt fall i Östersjön. Området inkluderar såväl utveckling och anpassning av havsbaserade vindkraftverk som ny lösningar för billigare och effektivare fartyg för transport och installation. Innanhavstekniken inkluderar för svenska förhållanden även den problematik och det behov av ny innovativ teknik som uppstår då stora delar av den havsbaserade energiutvinningen kan ske i områden med kallt klimat och isbildning. Vindkraft i kallt klimat är ett tydligt svenskt styrkeområde som nu tar steget ut till havs och då får ännu en ny dimension.

Utveckling och produktion av fundament
Teknikutvecklingen inom havsbaserad vindkraft har de senaste åren till stora delar styrts av kraven från de stora projekt som byggts i Nordsjön och har i huvudsak varit inriktad på att utveckla större och större vindturbiner (6-10 MW), fundamentstyper som klarar djupare och djupare vatten, enorma kranfartyg för installation samt logistiklösningar som är anpassade för utbyggnad långt från land. De svenska förhållandena med en lång kuststräcka och förhållandevis grunda vatten nära land ställer andra krav vilket innebär att den svenska industrin till viss del fokuserat på andra lösningar baserat på erfarenheter och kompetens i andra branscher. Ett tydligt styrkeområde som är under framväxt är kostnadseffektiv, industriell serieproduktion av gravitationsfundament.

Flytande vindkraft
Ett område som i dag står på en låg TRL- nivå men som har stor potential i världen är den flytande vindkraften. Teknik för flytande vindkraft utvecklas i dag i ett fåtal länder runt om i världen (Norge, Storbritannien, Tyskland, USA, Spanien och Japan) där samtliga är på prototyp- eller förserienivå i sina konstruktioner. De tekniska lösningarna skiljer sig åt och två svenska koncept som tagits fram får anses ligga i framkant när det gäller så kallade multirotor system.

Intelligenta, flexibla och redundanta elnät till havs
Området inkluderar såväl kabeltillverkning, transformatorteknik, kraftelektronik liksom havsbaserade transmissionslösningar baserade på HVDC teknik. De havsbaserade elnäten står inför ett förändringsbehov baserat på flera orsaker. Den ökande utbyggnaden av vindparker till havs kombinerat med EU:s ökade krav på en integrerad europeisk elmarknad innebär att de tekniska lösningarna kommer att förändras från enstaka seriella punkt till punkt förbindelser till ett behov av nätinfrastrukturer med noder där olika typer av havsenergi så som både vind- och vågkraft kan anslutas. Från dessa anslutningsnoder behövs sedan redundanta transmissionsvägar från havet in till land. Den ökande mängden förnybar el i nätet ställer även ökade krav i sig då dessa energikällor har en större variation. Det finns ett ökat behov av att låta nätet bli mer intelligent och kunna styra och anpassa sig snabbare till de förändringar förnybar energi skapar. Ett framtida elnät med stor andel förnybar el måste även kunna korttidslagra elen för att jämna ut produktionen samtidigt som det måste kunna förflytta elen snabbt över nationsgränser för att kunna nyttja den geografiska variationen av vågor och vind som uppstår i en framtida energiunion. Här är Sverige kompetens- och forskningsmässigt mycket väl rustade både vad gäller storskalig industri, små teknikintensiva avknoppningsföretag och forskning inom både institut och akademi.

Affärsmodeller för investering och drift av havsbaserad energi
Vid samtal med företag framkommer att utvecklingen inte bara är en fråga om teknologi utan i hög grad också nya innovativa affärsmodeller. Det är inte minst viktigt i en bransch med stora investeringar och drift i tuffa miljöer. Osäkerhet att implementera nya innovativa lösningar försvårar beslutsprocesser och fördröjer implementering.

Materialutveckling
Utveckling inom havsbaserad verksamhet ställer stora krav på material, komponenter, system och produkter. Inom området finns internationellt konkurrenskraftig R&D inom såväl företag som akademi och institut.

Projektarbetet påbörjas direkt efter nyår. Företag, akademi och institut kommer att engagera sig i olika påverkansorgan. Arbetet leds av SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.

För mer information kontakta Kerstin Hindrum eller Pierre Ingmarsson

Nätverka på Linkedin

Gå med i gruppen på Linkedin för Maritima klustret i Västsverige. Nätverka och diskutera med andra inom den maritima sektorn.

Prenumerera

Prenumerera på nyhetsbrev från maritima klustret.
Namn

E-post

Lämna följande fält tomt